från en pool i Brisbane

Brisbane har tagit mig som gissla. Eller snarare är det Taipei som vägrar släppa in mig. Det var meningen att jag skulle lämna Brisbane i fredags, men vid incecknings disken blev jag nekad att åka.
Anleding: mitt pass har mindre en 6 månader kvar vilket gör det otillåtet för mig att spendera mer än 24 timmar i något asiat land. Och, varenda avgång som mitt flyg har från Brisbane till London tvingar mig att stanna i Taipei i 28 timmar.

Jag är alltså 5 timmar som hindrar mig från att komma till London för tillfället.

Så nu ligger jag och guppar i en pool i Brisbane i väntan på att min London-baserade reseagentur ska vakna upp till en Måndag och ge mig en ny biljett via Amsterdam eller liknande.

Tick tock klockan går ... ibland jävligt långsamt.

uppdatering

uppdatering:

om två dagar åker jag till sverige.
inte för att stanna. bara för att söka nytt visum.
working holliday får det bli.
om några månader så kan jag söka ett graduation visa som faktiskt är bättre än working holliday.
kan inte göra det än eftersom mina slutbetyg inte hinner komma innan mitt studentvisum går ut.
det suger.
det är superrörigt.
men jag tror denna lösning blir helt ok.
tre veckor kommer jag stanna i sverige.
hoppas jag får lite riktiga minusgrader och en massa snö.
nu när jag inte haft en vinter på två år och inte sett snö på lika länge så kan man ju tycka att man vill se lite rejäl vinter i stället för bara en massa pissigt snöblask.
men vi får se.
åker på fredag.

ett arsle ur en vagn

vårterminen är slut och sommar terminen har börjat. en veckas ledigt fick jag. samtidigt är allt över. samtidigt som jag avslutar mina surt påtvingade sommarkurser måste jag bygga min framtid. men jag får inget gjort.

i n g e t

det enda jag gör är å tittar på gossip girl och top model. jag påstår att top model inspirerar mig. jag säger att jag inspireras av folk som kämpar och lyckas och kommer någonstans. men sanningen är att jag bara sitter här med en massa vilja men ingen energi.

jag får i n t e arslet ur vagnen

lösning?

I wish I had one.

blä

i morse lämnade jag min portfolio på galleriet. utställnignen öppnar i morgon. skälvklart så hatar jag min portfolio. men med tanke på att jag endast hade en vecka på mig att sammanställa den så kanske jag ska vara nöjd. den kunde blitt värre. men det värsta som finns är ju att tvingas ställa ut något som man är så satans onöjd med. för man ska ju inte heller gå runt och säga till alla hur onöjd man är, för då blir det ju bara värre. i stället går jag och letar fel i alla andras portfolios. tyvärr så hittar jag inte så många.

under dom senaste tre åren har jag tappat all inspiration till vad skriva heter. jag är rätt säker på att det beror på universitets press på att ständigt producera het kreativitet. fast nu är jag ruskigt nära ett avsluta av detta treårs plugg och jag hoppas innerligt att min inspiration kommer tillbaka så fort jag lämnat byggnaden. Tyvärr har jag inte bivit av med min äckliga prestationsångest under domhär åren. den har snarare ökats. hur blir jag av med den. det dödar mig.

just nu hatar jag allt jag producerar. vill kräkas på allt som kommer ur mina fingrar, min hjärna, min ihoptorkade inspirations bubbla. blä.

online2010

så var det 2010. Jag måste slå alla rekord av regelbunden blogg-uppdatering. och tyckte någon att jag var dålig på att stava och formulera mig förut så ska ni se mig nu. efter tre år bland endast engelsk talande känner jag mig som en idiot på narkotisk baksmälla så fort jag ska knyppla ihop ett par svenska meningar. borde göra en "effort" att göra det oftare.

köpte för 10 dagar sen ett objectiv online. pengar drogs genast och fort jag vinkat hej då till mina tusen lappar satte jag mig ner och väntade. idag fick jag ett mail där dom påstår att om jag inte betalar för min vara inom två dagar kommer dom avbeställa ordern.

vad säger man?

jag skickade ett mail i gigantisk panik där jag med stor ansträngning försöker undvika elaka påhopp i hopp om att dom ska lösa min situation så fort som möjligt.

så nu sitter jag här och väntar igen. utan både objektiv och tusenlappar.

förfluten tid = ingen tid

oh Shit... hade helt glömt bort denna blogg. Helt totalt faktiskt. Avslutade den för en tid sen, en tid som känns väldigt långt borta. Eller kanske inte så långt borta som jag skulle vilja. Under bortglömd tid har jag hamnat i Australien. Så..är saker bra där nere? Nja.. bra och bra. Det är annorlunda. Eller, nja, inte så annorlunda som jag skulle vilja att det va. Jag är fortfarande jävligt tappad. Fortfarande vilsen som en liten skit. Fortfarande sökandes, letandes hoppandes efter den där känslan av lyckorus på e-tripp. Kanske ska jag ta upp denna prylen av skrivandes för mig själv. Eller så skiter jag bara i det. Ja vem vet. Man vet aldrig så noga med mig. Eller så är det det man gör.   

whatever

apropå skrivande, för skrivandets skull, dess funktion och vad det gör för en själv och vad det gör för andra. allt eller inget, skitbra eller superdåligt. aldrig något mitt emellan. hatar mitt imellan. .. .. men trots mitt självhat slash förakt för saker och ting blir saker oftast ändå som dom till slut blir... .. något slags mediokert mitt emellan. rutten tumme för mitt i mellan.

och trots att jag inte riktigt var redo för att 2008 skulle ta sin början, så var den endå där, helt oönskad i farstun som värsta omtalade djävulen som alltid dyker upp så fort han näms. första januari med sitt 2008. och ingen, ingen, inte ens jag med alla mina (icke) magiska krafter kunde stoppa det.

like it or get lost.... here it is..

whatever

hold your horses

construction construction construction

I'm working my ass off.. I'll be back.

monster, c-kupor och cigaretter

helgen som gick spenderade jag med att förvandla min lägenhet till ett övergivet litet vindsutrymme. Placerade mig sen i en grovt överlastad bil och lät mig köras upp till huvudstaden jag en gång vuxit upp i.

Så här är jag nu. Tillbaka i rummet där jag letade efter monster, där jag dansade och sjöng för min egna spegelbild, där mina bröst blev c-kupor, där jag hade tyst sex, tjuvrökte genom fönstret och rullade hasch till små prydliga joints.

Tillbaka för en ytterst tillfällig ytterst liten period innan jag vandrar vidare på vägen till någonting.

and then I asked myselfe:

question: kan man dö av uttråkelse??

answer: yes you can!

fact: and now I'm dead

waiting to exhale

har skaffat nytt jobb. ett jobb jag ska ha över julen i alla fall. jag ska stå och knappa in alla sveriges små barns juleklappar i en kassaaparat, fråga om dom vill ha batterier och hänvisa dom till ett "gör själv bord" med inslagspapper. allt för att tjäna lite pengar innan flytten. eller flykten. vad du nu vill kalla det.

men det är så mycket som ska fixas, fyllas i, väntas på, trixas, väljas, kluras, packas, sägas upp, konfronteras etc och etc innan allt kommer falla på sin plats.

och innan allt har fallit ordentligt på sin plats kommer jag inte helt ordentligt känna mig kapabel till att andas ut.

fyllebloggande---bara för att jag känner för det

... kom hem från middag på stan. en oplanerad middag som hamnade på ett gammalt stammisställe med tvärbilligt dricka (av alkohålsort). Förutom den billiga drickan fick vi vara smaknissar för deras exprimentering av nya drinkar. så alkohålnivån i min kropp blev aningen för hög för en måndag. but who cares? måndag som fredag. Different but same. eller same but different.. hur man nu vill ha det.

vid datorn har jag hundra (ok jag överdriver som vanligt, men det var många många) folk msn-ropat på mig då jag glömt att logga ut då jag lämnade hemmet tidigare. så x antal fyllekonversationer tar rum, varpå en är med exet. Och eftersom jag är på fylle-lyset och inte heller haft någon mer avanserad närkontakt på dom närmsta dagarna så blir jag självklart sentimental av hög grad, och vill helst bara springa genom hela stan och tokkyssa han, efter att han skickat tre gula gubbar med utsträckta armar och kontinuerligt utspottande hjärtan till mig över denna internet-pratar-funktionen.

men det gör jag inte. något vett får man ändå ha, trots oplanerad fylla.

jag gör i alla fall en deal med han. en deal.. eller oxå kallat :utbyte av tjänster.
tjänster som ska äga rum med snaraste.

för om tre veckor lämnar jag göteborg bakom mig. om tre (TRE!) veckor är det finito till sveriges småstad. Det är bye bye.. hej då ..hola in reverse... jag dunstar helt enkelt. Och det känns jävligt bra. och det är allt jag har att säga om den saken.

två katastrofala faktum

en modekatastrof. Ett katastrof på mitt mode. Rödvin på ett vitt linne. ett bra linne. ett vill ha linne. en katastrof och ett mode.

och denna bloggen är för tillfället alldeles för långt ifrån vart jag vill att den ska vara. det oxå en katastrof.

factory girl

min plan för lördagsstart var breakfast in bed och en film på macbooken.

men factory girl och Edie Sedgwick gav mig enbart obehagliga känslor. dom typen av känslor när man bara vill fortsätta att krypa djupt ner under täcket och sväva far far away till ett betydligt mer jolly place.

jag är trött på destruktivitet. jag har vältrat mig i det förut och därigenom hittat någon slags love for life av någon oförklarig anledning.

men nu känner jag att destruktivitet är ute och passé. I want no more.

branch: anonsering

klev just in på min egna profil och läser branch: anonsering )?!(

vem har klickat i det?

kunde ju inte vara bli så mycket mer fel

outlook; good

Igår, vid min egna break of dawn (cirka 12.37 ) öppnade jag ett mail angående ett jobb jag tidigare sökt. Så på Onsdag natt sätter jag mig i bilen tillsammans med min sällskapsagerande kompis och drar upp till staden med kunglig touch, för att möta chefen för stället jag hoppas få jobba på över jul.

Tiden vill avgöra situationens resultat...

Jag skakar min ihopfantiserade magiska 8-ball, och läser på den blåa triangulära plastprylen: outloook GOOD

dom små vita

Hur många av dom texter jag skriver innehåller ordet trött? ingen aning. Men det känns som att min vita macbooks T R Ö och T är betydligt svartare och utslitnare än dom övriga små vita.

i väntan på ny energi , ny tid och ny inspiration suger allt!

att roa sig fattigt

till stan för att fjårtisfika = en svart kaffe på fyra timmar. minus cigaretterna. Tack för det rökförbudet :(

högst otroligt!!

asså jag är så sjukans trött. hela tiden. jag vill bara gå till läkaren och säga: hej jag är sjukt trött.. what the fuck is wrong. help me please. Men av olika tidigare läkarerfarenheter så vet jag med bestämmdhet att dom inte kommer hitta den minstaste lillaste defekt på mig. dom kommer bara vrida sitt armbandsur några varv runt handleden, kväva några suckar och skriva ut a big fat bill for absolutly nothing.

så kommer jag gå till läkaren??

högst otroligt!!

det är erat fel: gula satans löv

Ok jag ångrade mig. Jag tar nog ändå inte en break från allting. Eftersom jag verkar ha något primärt behov av att få ut mina tankar genom små svarta tecken så fortsätter jag väl pränta fram saker här inne. Men jag kan inte hjälpa att jag ramlat in i ett vakum ev meningslöshet. Ett vakum av ingenting där allt känns tomt. Och poängen varför jag går till jobbet är helt borttappat. Och poängen över något över huvudtaget exicterar inte längre. Allt som finns kvar är tvivlet på mig själv och min exictens som människa. Jag har för tillfället rammlat omkull. Det är höstens alla jävla gula torra löv som har nockat mig och begravt mig under mitt täcke i min säng som är alldeles satans för mjuk. Och kvar ligger jag. Trots att kroppen reser sig varje dag, tränar lite, äter något, duschar varmt, sminkar mitt bleka fejs och vandrar med en cigg i munnen iväg till jobbet natt efter natt. Men allt annat förutom min kropp förblir kvar i sängen, under mitt varma gosiga täcke som är beklätt med den gulaste av dom alla: Bart Simpson.

!!

I'm taking a break from everything

överdoseringar

Nu har jag överdoserat koffein igen. Förutom detta har ja oxå en svag överdosering nikotin. Ännu mer förutom så har jag legat sängliggandes sjuk i två dygn cirka, så nu slår min puls i tretusenfemtio, och ordet överskottsenergi är en total underdrift.

Ut och springa kanske??

I fear no death

Så allt känns fucked up. Dom gångerna, stunderna, perioderna som allt känns bra, är egentligen bara en stor egenhändig minpulation in i ett euforiskt lyckorus. I det lilla boxskåpet som någon satt upp i min städgarderob, som jag sen har proppat full med småskit av olika slag hittade jag tidigare idag gamla antidepresiva små vita piller. Piller som jag slutat ta i en trötthet av icke anländande tillfredställelse. Nu var dom där, fastklämda mellan tumme och pekfinger. Jag vände och vred på kartan av tabletter och kände en stark lockelse att åter igen hälla ner dom i min strupe med halvljummet kranvatten. Men meningslösheten över upp-piggande piller slog mig i ansiktet och med halvdan kraft kastatades dom tillbaka in på sin plats av kondomer, plåster, huvudverkstabletter och etcetras whatevers. Och tillsammans med mitt glas av vitvin låter jag mina tankar snurra fritt i en hjärna som aldrig utnyttjat sin fulla kapacitet till något annat än ett evigt letande efter något som ska få mig att frukta döden.

a dumb stupid manipulerande bitch

antingen så är jag en mean evil utnyttjande bitch..

eller så är jag bara a dumb stupid bastard

närmare undersökning ska göras om saken under dagen

kameleont

iband faller jag in i ett beteende av kameleonti.... meaning: jag formar en egen åsikt efter någon annan i något (vad jag antar) slags syfte att få gillande av motpart. Då vill jag kräkas på mig själv , för det är det värsta jag vet. Då vill jag stoppa fingrarna i halsen och kväva mig själv tills jag återfår ett friskt normalt självrespekterat beteende.

det händer att jag ligger i fosterställning på golvet och skriker av förtjusning

För att bli godkänd som anställd väktare på ett av dom största väktarbolagen är man tvungen att genomföra ett par tester av olika karaktär. Ett av testerna är ett personlighetstest som består av 637 påståenden som ska besvaras med JA eller NEJ.

Påståenden som är så wierda att man mer kan fundera över normalitetsfaktorn på dom som faktiskt besvarar alla dessa påståenden utan någon större ifrågasättning eller reflektering över den egentliga meningen med hela prylen.

axplock ur:

- Jag gillar att prata om sex
- Jag tror att demoner ständigt är närvarande, och dom är här för att straffa mig.
- Jag känner konstiga lukter och hör konstiga ljud.
- När en kille och en tjej befinner sig i samma rum tänker killen alltid på något som har med tjejens kön att göra.
- Jag gillar att måla tavlor av nakna barn
- Jag skulle vilja bli en racerförare
- Det händer att jag ligger i fosterställning på golvet och skriker av förtjusning.

Så när Nice Guy suckar och säger att han inte förstår sig på tjejer. Att han aldrig vet vad dom menar eller vad dom vill, så hänvisade jag honom helt enkelt till detta sanningsenligt psykologist riktigt framtagna testet, som enligt psykologerna i Lund påvisar följande:

- Jag är rak, ärlig och jävligt okomplicerad. ....Du kan inte feltolka mig!!

some changes needs to be embraced

Sommaren som aldrig riktigt kom är över, passerad och borta. Mitt sommarschema är slut och har glidit in på ett halvtaskigt halvdant halvtidsschema. Lägenheten är uppsagd och snart utflyttad. Och igår gick jag till frisören och kapade min långa, blonda hästsvans rakt av. Nya tider kräver nya förändringar.

kaskadstormar av smärta

Ett virus av unberable pain har placerat sig duktigt på ett för honom antagligen väldigt bekvämt ställe. Mitt huvud. För någon timme sen började smärtan bege sig söder ut. Tog en första till höger, en andra till vänster och har nu hunnit sprida sin närvaro i större delen av min genomtrötta kropp.

Så nu sker alla aktiviteter på ett sängliggande horisontalt läge. Känner mig betydligt mindre produktiv än vad som var planerat denna lediga dag. Jag är nästan helt säker på att det var den genomruttna dokumentären med Victoria Beckham som satte igång denna kaskadstorm av smärta.

när jag känner att jag helt på eget initiativ vill gå och kräkas över en anan männsika kan man ju undra varför jag inte bara byter kanal.

sjuk är jag i vilket fall. sjuk!

a hard days nigt

on my way from work.. on my way to bed... on my way in to the future..

den lilla blonda

- när ska vi gör det ? exakt när? Måndag? Tisdag?

- Måste jag hela tiden säga en exakt dag?! Ni ääär så jobbiga erat släkte.

Även om jag vet att skulle situationen vara omvänd, om det skulle vara jag som hysterisk gärna inte ville göra något hellre än att sitta och mysa och sexa och kasta iväg en massa timmar ut i evigheten med en viss någon, så skulle frustrationen vara likvärdigt stor. MEN skillnaden är att jag vet hur man inte är som ett plåster av desperat självklistrande modell. Det vet inte han.

Om jag leker med han? Det vet jag inte om jag gör. Om jag leker med Jacob?? Kanske lite. Lite gör jag nog det med Jacob. Jacob som oxå vill ha ett exakt svart på ett exakt datum då vi ska ha en date som bara är en kompisdate men med undertoning kanske något mer.

- Jag hörde att du fick sätta på den lilla blonda, säger sju killar till Nice ass när han kommer in i lunchrummet. Grattis! När jag tio minuter senare kommer och Nice ass återger hur han blev påhoppad av dom sanna ryktena ser jag hur dom övrigt närvarande killarna i rummet plåtsligt blir väldigt intresserade av olika tidningars innehåll, och skamset försöker fästa blicken på något helt annat än mig. Han däremot lyser med någon slags stolthet. En stolthet som jag inte vet hur jag ska ställa mig till. Ska jag äcklas.. eller låta han hållas. Ska jag låta han vara en kung bland sina polare för att han lyckats lägra den "lilla blonda"??

Hans prydhet får mig att utveckla halvsmå sinnen av toretts. Hans säkerhet på att han är en av få som fått leka med mig gör att jag bara vill tala om för han och övrigt folk att jag faktiskt haft sex med en till av företagets anställda. En till som ni era små skavllerfittor har missat! But I wont. För det är en helt annan mer invecklad historia. En historia som inte angår dom.